Video & Reporter

Produktion & reporter

Produktion

Nyhetsinslag

Programledare

Reportage

Ett andra hem hos wa-folket i Kina

I en liten svart stuga på Öland har flyttkartonger börjat fyllas upp och snart går flyttlasset till Blekinge. För Sofia Jentzsch väntar ett helt nytt äventyr. Hon ska bli mamma för allra första gången, men livet hade kunnat se väldigt annorlunda ut. Innan pandemin trodde Sofia Jentzsch att det var hos wa-folket i Kina som hon skulle bilda sin familj.

Det knarrar på det gamla trägolvet i stugan när Sofia Jentzsch går in i köket. Hon är i vecka 35 och har fått en nerv i kläm.– De säger att barnet kan komma lite när som helst nu, berättar Sofia Jentzsch.
Hon plockar fram en mörkröd kastrull och sätter på tevatten. På det ljusa trägolvet ligger en färgglad och mönstrad matta. Rummet är utsmyckat med många olika föremål från resor i både Sverige och andra delar av världen. I hörnet bakom det runda matbordet i trä står en hylla full av saker, däribland en korg med teblad från Yunnan i Kina. Fram till pandemin 2019 bodde Sofia av och till i olika delar av Kina.På matbordet ligger både bilder och målningar. Sofia slår sig ner vid matbordet och blickar ut genom fönstret. Det är en mulen novemberdag och bara ett fåtal löv sitter kvar på trädet, som står några meter bort från huset. Fönstret är öppet, och genom den lilla springan kommer en uppfriskande luftbris in. Sofia ler och skrattar till lite när hon börjar fundera över vart den stora passionen för Kina kommer ifrån.– Jag kommer inte ihåg. Intresset har alltid funnits. Redan i mellanstadiet skrev jag om Marco Polo och ritade kinesiska tecken, men intresset för språket kommer jag ihåg. När jag var i tretton års ålder lyssnade jag på ett avsnitt av Sommar i P1, där Johan Björkstén pratade. Han hade flyttat till Kina och jobbade där med sitt egna veckoprogram på kinesisk radio och TV. I avsnittet spelade han musik av popstjärnan Faye Wong. Jag och min bror blev alldeles tagna. Vi tyckte att det kinesiska språket var så oerhört vackert, berättar Sofia.Intresset för Kina har Sofia alltid delat med sin storebror. Tillsammans med honom utforskade hon ännu mer musik och tittade på kinesiska filmer.– Längtan blev allt större och jag kände en stor dragning dit, förklarar Sofia.2008 började hon studera det kinesiska språket på Lunds universitet och några kurser senare fick hon möjligheten att åka på ett utbytesår till Beijing i Kina.

Ljudet från vattnet som börjat koka i den mörkröda kastrullen blir allt högre och Sofia tar stöd från köksbordet för att ta sig upp. Hon häller det rykande vattnet i en svart tekanna, med lösa teblad, hon fått från wa-folket. Historien kring hur hon kom i kontakt med den kinesiska ursprungsbefolkningen landar i när hon 2012 hälsade på sin bror. Han studerade en utbytestermin i Kunming i Yunnan, en provins som gränsar till Myanmar, Laos och Vietnam.

”Det var först när jag kom till Kina som jag fick upp ögonen för hur mycket spännande kultur och mångfald som finns där.”
— Sofia Jentzsch

Sofia träffade sin dåvarande pojkvän i Yunnan och han tillhörde wa-folket. Hon följde med honom till hans släktingar, och blev varmt välkomnad. Sofia tar en klunk av tet och ler mjukt innan hon varsamt ställer ner tekoppen på det röda mumin-underlägget.– Till en början var de lite blyga, men när de insåg att jag kunde kinesiska sprack de – I och med att barnen inte fick lära sig sitt ursprungsspråk i skolan, såg shamanen Aicong till att prata wa-språket med dem. Jag blev berörd. Människor som han är väldigt viktiga för att bevara kultur, säger Sofia allvarligt.Sofia liknar det med den samiska historien. Wa-folket har, precis som samerna i Sverige, tryckts ned och begränsats inom sin kultur.
Sofia sneglar ut genom fönstret och tänker på framtiden. Likt shamanen vill hon lära vidare.– Jag vill inspireras av wa-folket, inte ta deras kultur, utan istället se likheter i det som finns i vår kultur, förklarar Sofia.Hon knyter sina händer och sätter ner dem på matbordet. Framtiden hade kunnat se annorlunda ut. 2019 åkte Sofia hem för att fira jul. Snabbt därefter bröt pandemin ut och Sofia kunde inte längre återvända till Kina. Landet stängdes och en återförening med pojkvännen var inte möjlig. Hemma i Sverige behövde Sofia ta hand om sin demenssjuka mamma och den kinesiska pojkvännen kunde inte heller ta sig till Sverige. Både byråkratin och arbetet förhindrade honom från att ta sig till Sofia. Det gick inte att hitta någon lösning.– Innan pandemin trodde jag att jag skulle bo kvar i Kina och bilda familj hos wa-folket. Något som kändes tryggt då, eftersom att alla är så måna och hjälps åt att ta hand om barnen. Nu blir det såhär istället och det var kanske så det var menat att det skulle bli ändå, säger Sofia.

Det doftar sött och mustigt från det varma teet. För Sofia är natur och kultur något centralt. Wa-folket levde nära naturen. Där odlades mycket te, barnen kunde plocka solmogen mango från träd och leka i vattnet.Människan har alltid varit beroende av naturen och Sofia upplever att många kommer allt längre bort från den.– Idag kan nog skogen ses som mer skrämmande än hemma. Jag vill hjälpa människor att fördjupa sin koppling till naturen, säger Sofia.
Teet är fortfarande varmt och smakar sött. Sofia ler när hon berättar om andra drömmar hon vill förverkliga framöver, som utbildad guide hoppas Sofia kunna visa andra människor den svenska naturen.– Det hade varit roligt att guida kinesiska besökare. Jag har försökt välja ett jobb som tar mig till både Sverige och Kina, berättar Sofia.Förutom guidning i den svenska naturen har Sofia följt med personer, som adopterats från Kina, tillbaka för att visa dem deras ursprung och den kultur som finns där. Det är något Sofia vill göra mer av. Ännu en person Sofia vill ska få ta del av den kinesiska kulturen är det lilla barnet i magen.– Som förälder kan jag bara hoppas, men jag ska försöka lära barnet kinesiska. Jag har fortfarande kvar många vänner i Kina och det vore så roligt om de kunde kommunicera med varandra i framtiden, berättar Sofia.Sofia har ställt sig upp och står lutad mot den lilla köksön. Utspritt därpå ligger det olika saker från hennes resor till Kina. Flera handgjorda väskor från wa-folket, foton, flöjter och andra textilier. I blicken har hon många fina minnen. Det är inte längre bara ett intresse Sofia har för Kina. Efter alla år har det blivit en del av henne. Upplevelserna och alla möten med människor har format henne till den person hon är idag.Text & foto: Linnea Hedman

Från aktör till regissör

Vägen från skådespel till regi. Skådespelerskan Agnes Hargne Wallander antar sig en ny utmaning som regissör på Byteatern i Kalmar.

Den 22 september hade “Olga kastar lasso” premiär på stora scenen vid Byteatern i Kalmar. Familjeföreställningen välkomnar publiken till vilda västern och en årlig lasso-tävling. Regissör för föreställningen var en av teaterns anställda skådespelare, Agnes Hargne Wallander.— Monika, teaterchef på Byteatern, gav mig en chans att få utvecklas och testa något nytt, berättar Agnes.Tillsammans med sin produktion vill hon tillgängliggöra konstnärliga uttryck för människor i alla åldrar.– Jag inspireras av det konstnärliga uppdraget som vi har. Att visa på att världen är stor och att man kan göra vad som helst, säger Agnes.Den nya rollen som regissör har varit rolig och lärorik. Med en bakgrund som skådespelare har Agnes många arbetslivserfarenheter som varit till stor fördel under framställningen av “Olga kastar lasso”.— Skådespelet är min ingång till teatern. Jag vill tro att jag har en större förståelse. Jag kan steppa in i deras roll som skådespelare, testa de fysiska impulserna och koreografin. Nackdelen skulle vara brist på akademisk undervisning av till exempel regimetod. Jag utgår från mina erfarenheter och har tagit hjälp av vänner som jobbar som regissörer, berättar Agnes.

Yrket regissör innebär ett stort ansvar. Det handlar både om ett konstnärligt ansvar och ett arbetsledaransvar.— Begreppet regissör kan vara otroligt brett! Vad gäller scenkonst och det som jag jobbar med, handlar det om att vara arbetsledare och kapten över en produktion. Att samla det konstnärliga teamet under ett och samma paraply. Jag ansvarar även för att föreställningen blir som tänkt och att vi följer tidsplanen, förklarar Agnes.Det var inte helt otippat att Agnes fick ett uppdrag som regissör. Intresset för yrket har funnits länge. Vänner och kollegor har pushat och frågat henne när hon ska ta sig an rollen. När frågan väl kom var det självklart för Agnes.— Det har varit extremt lärorikt. Roligast har varit att få se all kompetens och engagemang från mina kollegor. I framtiden skulle jag vilja regissera någonting knasigt. Kanske till och med lite svart och mörkt, säger Agnes.

Vad skulle du ge för råd till människor som drömmer om att arbeta som regissör?

– Sök utbildning! Vet du vad du vill göra? Utbilda dig då. Det kan också handla om att söka arbete som regiassistent. Försök att komma nära yrket och ta del av kunskaper från så många håll som möjligt, säger Agnes.Text & foto: Linnea Hedman

Nyheter

Ändring i vården 2025 - påverkar 100 000 svenskar

Från och med årsskiftet avskaffades Fritt val av hjälpmedel i Stockholm. Beslutet fattades av Region Stockholms hälso- och sjukvårdsnämnd efter att många patienter lurats på pengar.

Efter 14 år förändrar Region Stockholm sitt system av hörselvården, ett system som har kritiserats av både patienter och Hörselskadades riksförbund. Systemet påverkar 100 000 personer i Stockholmsregionen.

Kritik mot fritt val

2011 gick Hörselskadades riksförbund (HRF) ut med rapporten “Myternas marknad", en rapport som kritiserade Fritt val inom hörselvården. I rapporten skriver HRF:s förbundsordförande Jan-Peter Strömgren om hur Fritt val var menat att öka patientens inflytande av sin vård, men att det istället blivit en marknad där pengar sätts före patientens behov.Nyheter24 har pratat med Agneta Österman Lindquist, distriktsordförande i Stockholm på Hörselskadades riksförbund.– Problemen kom fram från första början. Vi i HRF och många andra aktörer, bland annat Socialstyrelsen har sett att det har lett till att många inte har förstått att de kan få en samhällsfinansierad hörselvård helt utifrån sina medicinska behov utan att behöva betala dyra pengar, säger Österman Lindquist och fortsätter;– Systemet har varit otydligt och många patienter har hamnat i kläm.

Vad är fritt val?

Fritt val har inneburit att patienter med behov av hörselvård själv fått välja hörapparat. Antingen har patienten kunnat välja en gratis hörapparat från regionens sortiment eller en hörapparat från ett privat sortiment, där regionen har gått in och delfinansierat köpet. Alltså har patienten kunnat köpa hörapparaten för ett billigare pris och regionens bidragspengar har gått till den privata sektorn. Har bidraget inte täckt priset för hörapparaten har patienten själv fått stå för mellanskillnaden.

"Systematiskt lurade"

– Patienter har blivit systematiskt lurade. Jag har gått med patienter och de får inte information om att det finns kostnadsfria hörapparater. Utan de blir rekommenderade 5 000 - 30 000 kronors hörapparater, säger Österman Lindquist och fortsätter;– Jag vill att patienter ska känna sig trygga i vården.

Vilka rättigheter har patienter idag?

Vid årsskiftet avvecklades det Fria valet i Stockholm, vilket idag innebär att patienter antingen kan välja en gratis hörapparat från regionens sortiment eller köpa en hörapparat för fullt pris från ett privat sortiment.Idag finns det fortfarande problematik inom vården, vilket patienter bör vara uppmärksamma på. Det är viktigt att patienten har koll på sina rättigheter och vet om att de har rätt till gratis hörapparater från regionen.– De måste få veta sina rättigheter. De har rätt att prova och vill de köpa en hörapparat utanför regionens sortiment finns det fortfarande möjlighet till det. Problemet kvarstår än idag, att alla inte får veta att det finns gratis hörapparater, förklarar Österman Lindquist.Linnea Hedman - Praktik på Nyheter24 VT-2025

Varningstecken för kunder – då kan salongen bryta mot lagen

Farlig arbetsmiljö, långa arbetsdagar, organiserad brottslighet och människoexploatering. Det är verkligheten för många som arbetar på nagelsalonger i Sverige. Det här kan du som kund göra för att hjälpa.

Den svenska nagelvårdsbranschen har efter granskning av flera myndigheter visat sig ha extrema brister i sin arbetsmiljö, samtidigt som de brutit mot både lagar och regler.

Myndighetsgemensam insats

Innan årsskiftet genomfördes en myndighetsgemensam kontroll av nagelsalonger i flera av landets län. Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Jämställdhetsmyndigheten och Polisen deltog i kontrollinsatsen. Totalt besöktes 80 stycken nagelsalonger, varav drygt hälften av salongerna hade betydande brister. Inspektörerna upptäckte allvarliga arbetsmiljörisker, bland annat dålig ventilation, långa arbetsdagar och avsaknad av tjänstbarhetsintyg för arbete med farliga kemikalier som kräver läkarintyg.– Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att arbetsmiljön är hälsosam. Ingen ska behöva riskera sin hälsa på jobbet, säger Arne Alfredsson, chef för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet på Arbetsmiljöverket enligt TT.

Organiserad brottslighet

I kontrollen upptäcktes även organiserad brottslighet och ett fall av människoexploatering.– I flera fall ser vi kopplingar till organiserad brottslighet. Dessa aktörer utnyttjar sårbara individer och tjänar stora pengar på brottslighet i arbetslivet. Genom samverkan kan vi effektivt sätta stopp för detta, säger Per Wadhed, chef för sekretariatet för myndighetssamverkan vid Polisen enligt TT.

"Som kund bär du också ett ansvar"

Nyheter24 har pratat med Sara Svensson, Arbetsmiljöverkets samordnare för arbetet mot arbetslivskriminalitet i Stockholm. Svensson är inte förvånad över resultaten av kontrollerna och anser att kunder också bär ett ansvar i stituationen.– Det är ett känt fenomen och vi kan motarbeta problemet med myndighetsverktyg, men som kund måste man också vara aktiv och göra rätt för sig, säger Svensson och fortsätter:– Människor vill ha det så billigt som möjligt, man är sig själv närmast många gånger. Men som kund bär du också ett ansvar. Det är ren arbetsplatskriminalitet där människor utnyttjas.

Det kan du som kund göra

För att minska risken som kund att bidra till fortsatt brottslighet och hemska arbetsförhållanden kan du enligt Svensson ha koll på följande:

Priset

- Ligger priset för nya naglar runt 300-400 kronor bör du vara uppmärksam. Antagligen har de anställda inte särskilt bra betalt när priset ligger så pass lågt. Svensson har svårt att svara på vad som anses vara ett rimligt pris och rekommenderar dig som kund att jämföra bland olika salonger och fundera över vad som är en rimlig prissättning.

Ventilation

- Då de som arbetar på nagelsalong arbetar med farliga kemikalier är det regel på att salongen ska ha en fungerande ventilation. Därav kan du som kund vara uppmärksam på lukten. Luktar det starkt av kemikalier uppfyller antagligen inte salongen kraven.

Fungerande och påslaget punktsug

- Vid varje bord bör det finnas ett punktutsug som suger upp både damm från naglarna och viss lukt. Utsuget ska vara både fungerande och påslaget.

Storlek på salongen

- Det finns regler på att personal ska ha tillgång till toalett och personalutrymme. Är salongen liten eller om den ligger i ett köpcenter kan du ta reda på om det finns gemensamma uppehållsutrymmen på själva köpcentret för personal som jobbar. Finns inte det måste salongen själv tillgodohålla utrymmen som uppfyller kraven för storlek.

Tipsa myndigheter eller polis

- Anar du att en nagelsalong eller annan salong inte uppfyller lagar och regler kan du som kund hjälpa genom att tipsa polisen. På polisens hemsida kan du som kund fylla skicka in tips där du fyller i vilken salong det gäller.Linnea Hedman - Praktik på Nyheter24 VT-2025

Podd

Media Mikroskopet

MediaMikroskopet är en studentproducerad podcast där jag tillsammans med Sara Ericson och Alva Gruvhammar utforskar medier i alla dess former – från det allra senaste till det historiska. Med en lättsam ton, insiktsfulla samtal och en gnutta humor bjuder vi lyssnarna på både skratt och nya perspektiv.

• Länk till Spotify!

Radio

Reportage

Det ligger en speciell förväntan i luften när jag kommer fram till Snärjebäcken denna kyliga men solbelysta morgon. Medlemmarna i Kalmar Sportfiskeklubb har längtat hela vintern efter just den här dagen – säsongspremiären. Spön riggas, kaffetermosar delas runt och samtalen fyller luften medan vattnet glittrar i bakgrunden.I bäcken väntar inplanterad regnbågsfisk, men för många är det mer än själva fisket som lockar. Det handlar lika mycket om gemenskapen, traditionen och känslan av att vara tillbaka vid vattnet. Jag träffar Ingemar Berntsson, ledamot i klubben, som berättar om klubbens arbete och varför premiären alltid är en höjdpunkt.

Produktion: Linnea Hedman

Nyhetssändning

En nyhetssändning från Linnéuniversitets Radixonline 2024.

Nyhetsupppläsare: Linnea Hedman

Radiodrama

Askungesagan får en ny skepnad – istället för balen står en rekrytering på spel. Tre kandidater kliver in på kontoret, men bara en kommer att gå ut som vinnare.

Produktion: Linnea Hedman, Isak Blinge, Nathalie Gustavsson, Hanna Claesson & Yasmin Al-Alousi